Anja Sonesson, nominerad till att bli riksdagskandidat för Moderaterna, försvarar att friskolor tar ut vinst (Aktuella frågor 28/8). Vinsten tas från den skolpeng som varje skola får för de barn som undervisas.

Sverige är extremt genom att vara det enda land i västvärlden som tillåter vinst inom skattefinansierad skolverksamhet. Vi förespråkar ett system där skolan ska minska de klyftor som finns i samhället – inte öka dem. Barnens skolresultat och möjlighet att lära sig ska inte vara kopplade till föräldrarnas livsvillkor eller deras prestationer, vare sig det handlar om ett välfyllt bankkonto, var de bor, vilket yrke de har eller andra omständigheter. Anja Sonesson lyfter upp Danmark som ett exempel där friskolor tar ut avgifter. Vi trodde att vi var överens med Moderaterna om att avgifter inte hör hemma i det svenska skolsystemet såsom de förekommer i det danska. Den nuvarande skollagen trädde ikraft 2011 och då förtydligades avgiftsfriheten i skolorna.

Anja Sonesson har rätt i att hela Sveriges välfärdssektor behöver byggas ut. Till skillnad från sina partikollegor i riksdagen förstår hon att skatten inte kan sänkas utan att välfärden blir lidande. Landets befolkning växer liksom antalet skolbarn. En allt större befolkning gör att Sverige kommer att bygga ut skolan och när det sker är det också viktigt att alla barn får en bra skolgång. I Malmö finns det nu planer för tillräckligt många skolor, men utmaningarna är stora när det gäller antalet lärare med rätt utbildning. Det senaste året har svensk skola gett flera styrkebesked. Resultaten i internationella mätningar har gått upp, och en större andel av eleverna klarade i somras att gå ut nian med behörighet till gymnasiet. Men den positiva utvecklingen gäller inte alla skolor och inte alla barn.

Idag arbetar 20 000 fler lärare och andra anställda i den svenska skolan jämfört med när den nuvarande regeringen tillträdde. Satsningar på fritidshem, läxhjälp och lovskola är exempel på reformer som har gett eleverna bättre möjligheter att inhämta kunskap. Socialdemokraterna satsar också på att ge mer resurser och särskilda insatser till skolor med låga resultat och tuffa förutsättningar.

Anja Sonesson nämner att Sverige via Skolinspektionen ställer krav på dem som vill starta en friskola och krav på lärarlegitimation och behörighet som omfattar såväl kommunala som fristående skolor.

Det är bra att Sverige har höga krav, men de räcker inte. Till exempel saknar idag vissa skolbolag ett långsiktigt ansvar för att se till att eleverna slutför sina utbildningar. I våras meddelade Plusgymnasiet i Malmö plötsligt en dag sina elever att skolan skulle stänga. Efter påtryckningar och massmedial uppmärksamhet blev beskedet att Plusgymnasiet visst hade möjlighet att fortsätta utbilda de elever som redan antagits.

Anja Sonesson citerar civilminister Ardalan Shekarabi (S) när han i Lärarnas tidning efterlyste modeller som inte bygger på vinstintresse, men som kan öka den pedagogiska mångfalden. Som vi ser det ska mångfalden bevaras medan vinstjakten ska minimeras.  De borgerliga partierna har valt ett högt tonläge i skoldebatten, samtidigt som de saknar svar på grundläggande frågor om hur kunskapsresultaten i skolan ska förbättras.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt fram sitt förslag kring begränsning av vinstuttag för skolbolag. Utgångspunkten är Välfärdsutredningens förslag om ett tak på sju procent av det operativa kapitalet, plus statslåneräntan. Nu är det upp till Moderaterna att visa om de är villiga att samarbeta för att skattepengar ska gå till att stärka välfärd och skola eller till att de bolag som driver verksamheterna ska kunna ta ut stor vinst.

Marie Granlund och Anders Rubin

Publicerad i Sydsvenskan september 2017