Ordförande, kommunfullmäktige, åhörare!

Jag skulle vilja börja årets budgetdebatt med att läsa en kort text ur Sorgenfi, skriven av en av mina favoritförfattare och tillika årets kulturpristagare i Malmö – Mary Andersson.

”Klara, Jenny och Brita slår sig ner en stund vid dammkanten och försöker känna sig fria, men den fjärde kvinnan, Gudrun, är alltför nervös för att sätta sig. Hon går långsamt in i parken, till den runda gräsplätten som kallas för Tallriken. Gudrun är 24 år och har sitt arbete förlagt till Happachs såpfabrik, samma avdelning som Britta från Spånehusvägen. Gudrun är gift med en nitare från Kockums varv och de har tre barn.

Nu väntar hon sitt fjärde, och det är en djup tragedi.

– Jag vill inte ha fler barn, nästan skriker det i henne. Jag vill inte…

Nu när dom håller på och får ordning på sina liv, nu när hon äntligen fått ett arbete och har en grannfru som kan passa barnen”

Malmö på 30-talet. En stad i förändring då liksom nu. Industristadens framväxt. En tid av utveckling, men också svåra umbäranden och djup fattigdom. Där en graviditet kunde leda till katastrof. Att hela hushållets ekonomi slogs sönder.

Kommunfullmäktige, Malmö är i ständig omvandling och rörelse.

Det har runnit mycket vatten under Malmös broar sedan Gudrun från Sorgenfri till sist dog efter sin oönskade graviditet. Socialtjänstlagen, sjukförsäkringen, arbetsrätten, aborträtten och allmänna förskolan och den obligatoriska grundskolan är några exempel på nationella politiska beslut som snudd på revolutionerat samhället.

Parallellt med den resan har kloka beslut tagits av generationer av kommunfullmäktigeledamöter före oss som sett till att det idag är många fler Malmöbor som får ta del av det välstånd som skapas. Ofta har besluten tagits i bred samsyn och i nära dialog med näringsliv, föreningsliv och fackföreningar.

Vår stad har gjort en resa som saknar motstycke i Sverige.

Från en framgångsrik industristad, till en industristad på ruinens brant och till dagens unga, globala moderna stad – med högskolan, Öresundsbro, Citytunnel och nu också Malmö Live, är välkänd i hela landet.

Ja till och med utomlands pratar man om vad Malmö har blivit, och ofta lyfts Malmö fram som en spjutspets på miljö – ja en föregångare som gör det inte alla andra redan har gjort.

Som spelar roll och inspirerar.

Det var ingen slump att det var Malmö som bjöds in för att inspirera Hong Kong för att klara sina miljöåtagande för avfallshantering tex. Här har vi arbetat systematiskt, hand i hand med näringslivet, som nu kan se nya dörrar öppnas. Nya produkter och tjänster utvecklas och nya arbetstillfällen skapas.

Samtidigt, så vet vi att även idag är många föräldrar oroliga för att inte kunna sätta mat på bordet till sina barn. Inte kunna hjälpa i skolan. Inte kunna ge dem de socialnätverk som de behöver för att få jobb och bostad, och som upplever en otrygghet i bostadsområdet.

Vi Socialdemokrater kommer inte vara nöjda så länge det finns en enda ung Malmöbo som inte känner sig sedd, eller får möjlighet att utvecklas och leva ett liv i hälsa. Det var därför vi tillsatte Malmökommissionen.

Vi kommer inte vara nöjda när Malmöbor, unga såväl som gamla, födda här eller någon annanstans, kvinnor som män, begränsas på grund av arbetslöshet eller svårighet att få en bostad.

Vi kommer inte vara nöjda så länge det finns äldre i Malmö som inte får sina behov tillgodosedda på ett omsorgsfullt sätt.

För Malmö växer när alla Malmöbor kan växa.

Malmö växer när klyftorna minskar.

Med årets budget, Ansvar för hela Malmö, vill vi bygga vidare på denna tradition av att utveckla Malmö gemensamt och långsiktigt.

Med malmöborna, barnen, föräldrarna, med föreningarna och med företagen – och faktiskt med alla andra som vill vara med. För det finns många som är intresserade!

FC Rosengård, som tillsammans med MFF, ger Malmö global stjärnglans i fotbollsvärlden, som skapar stolthet, som inspirerar de många, kämpar för jämställdhet och gör skillnad med sitt arbetsmarknadsarbete.

Det är nästan farligt att ge sig på att räkna upp exempel. Föreningslivet blomstrar i Malmö – som nyligen utsågs till Sveriges föreningsvänligaste stad. Bredden är stor, från otroligt aktiva pensionärsföreningar, föräldraföreningar, idrottsföreningar, kulturföreningar och samfund.

Det är Mångas insatser och engagemang som gör Malmö till en bättre stad.

När vi nyligen bjöd näringslivet till ett ambitiöst arbete för att jobba med Malmös sociala hållbarhet, kan jag erkänna att jag först var lite orolig, skulle Malmös företag och företagare ha de där timmarna att lägga, flera dagar? Min oro stillades snabbt.

Till 30 platser anmälde sig 400 som ville vara med! Och nu är vi i fullgång. Och det känns riktigt bra. Och engagemanget är långt större än så.

Good Malmö är ett nytt initiativ från vd:n på Massive Entertainment, som utmanar andra företag att anställa arbetslösa ungdomar på riktiga jobb. Och företagen hakar på! Fantastiskt kul och viktigt att ta vara på nu, när vi äntligen ser att ungdomsarbetslösheten har börjar sjunka i Malmö.

Vi som värnar om vår gemensamma välfärd, värnar också om dess långsiktiga finansiering för att slippa framtida plötsliga och häftiga inbromsningar.

Tittar vi framåt så ser vi att vi kommer att behöva fortsätta prioritera och fortsätta investera i Malmöborna. Behoven väntas öka i takt med att befolkningen växer.

Vi ser att andelen av de allra yngsta växer kraftigt och vi ser samtidigt att vi, inom några år även kommer att få en ökande andel åldrande Malmöbor också.

Allt detta kommer självfallet att ställa krav på oss och på stadens verksamheter.

Vi behöver göra kloka avväganden och planera långsiktigt.

Om vi lyfter blicken så kan vi se tydliga mönster i kommunsverige.

I takt med att befolkningen har ökat, och i takt med att den tidigare regeringen genomförde reformer som innebar övervältring av kostnader från stat till kommun, så har också kommuner och landsting drabbats hårt.

Sedan 2013 har medelskattesatsen i kommuner och landsting höjts med 26 öre – och i Malmö har vi under den tiden höjt vår kommunala skatt med 40 öre, först 2013 med en höjning direkt riktad och öronmärkt till förskolan och skolan och sedan för innevarande år för ytterligare satsningar.

SKL räknar med att kommuner måste höja skatten med i genomsnitt 40 öre fram till 2018, under förutsättning att staten höjer statsbidragen med två procent per år fr.o.m. 2017 för att kunna behålla den nivå på välfärden som vi har idag. I annat fall krävs en genomsnittlig höjning på mer än 80 öre.

Självklart ska vi arbeta hårt för att staten ska återta sitt ansvar för finansieringen av välfärden. För staten har möjlighet att omfördela resurser via den statliga skatten, som vi aldrig kan med den kommunala.

Med det här sagt, under 2016 bedömer vi att skattesatsen kan hållas oförändrad och har, tillsammans med statliga satsningar, möjlighet att ändå fokusera på att utveckla välfärden ytterligare. Men vi räds inte höjningar av skatten framöver om det blir nödvändigt.

Vi kommer alltid att prioritera Malmöbornas behov och välfärd.

Men vi ska göra det på ett klokt sätt, efter noga analyser där vi sätter in rätt insatser och där vi vrider och vänder på varenda skattekrona som Malmöborna har betrott oss med, för att säkerställa att vi får maximalt ut av den.

Vi lägger en stram, men tydlig och hållbar budget, där vi fortsätter på den inslagna väg som går mot jämlikhet och goda förutsättningar för alla att leva bra liv, med ett tydligt fokus på Malmöbornas behov och potential.

Vi lägger en budget för att fortsätta arbetet med att skapa ett helt Malmö och därför fortsätter vi utveckla välfärden och servicen till Malmöborna samtidigt som vi också ser till att Malmö är en stad som är attraktiv för företag och besökare – där fler jobb kan skapas.

Vi lägger en budget där vi fortsätter att omfördela från fysiska investeringar till investeringar i Malmöborna.

Vi kraftsamlar kring skola, förskola och omsorg.

Vi gläds med beskedet som kom igår, att våra skolor fortsätter klättra och resultaten går upp för 5e året i rad! Nu ligger betygssnittet sannolikt på rikssnittet, trots att våra invånare inte har genomsnittlig bakgrund och förutsättningar.

Genom att komplettera statliga riktade satsningar, med kommunala förstärkningar, ser vi till att fokus fortsatt ligger på att möta behoven för de ökade elevkullarna, utveckla kvaliteten i skolan och förskolan och säkra en likvärdig och kostnadseffektiv omsorgsverksamhet.

Vår budget har fokus på att vidareutveckla Malmös roll som en regional tillväxtmotor tillsammans med andra städer och kommuner.

Och vi ska fortsätta att arbeta för ett tryggare och säkrare Malmö. De anmälda brotten fortsätter att minska och tryggheten ökar. Men samtidigt ser vi att det finns kriminella grupperingar och individer som hänsynslöst utsätter grannar och medmänniskor för fara. Här måste samhället göra mer!

Ordförande, kommunfullmäktige och åhörare!

Varje generation kommunfullmäktigeledamöter har stått inför speciella utmaningar. Så även vi.

Att resa höga byggnader, gräva tunnlar och bygga broar – det har förvandlat Malmö till den stad det är idag. Ung, modern och global, öppen och välkomnande.

Idag flyttar unga människor med självklarhet till Malmö.

Idag finns en rörelse i Malmö, en ”allt är möjligt”-känsla, som man vill vara en del av.

Idag gläds vi för varenda unge som födds i Malmö.

Nu ska vi skapa förutsättningar för att alla Malmöbor – inte minst stadens unga – kan nå sin fulla potential. För Malmö växer när alla Malmöbor kan växa.

Det är kanske en ännu svårare resa än den Malmö redan gjort.

Men det är en utmaning som vi inte backar inför.

Det är vår uppgift, som förtroendevalda, som medmänniskor och som Malmöbor. Och till vår hjälp har vi ett engagerat näringsliv och föreningsliv och vi har också drygt 23 000 medarbetare som varje dag jobbar för att skapa ett bättre Malmö.

Med vår budget bjuder vi till arbetet att formulera en ny vision för Malmö. Det är dags att skriva nästa kapitel. Jag ser först framemot emot goda debatter under våra två dagar här i fullmäktige och därefter ser jag fram emot att vi gemensamt också jobbar för att utveckla Malmö långsiktigt.

Tack!

OBS: I det fall talet ovan skiljer sig från det som sades i fullmäktige, gäller det som sagts i talarstolen.